STANDARD FÖR JAPANESE CHIN
Grupp 9
FCI nr 206
Originalstandard 1987
FCI-standard 1992-12-02: engelska
SKKs Standardkommitté: 1997-09-02
Ursprungsland/Hemland:Japan
Användningsområde:Sällskapshund
FCI-klassifikation:Grupp 9, sektion 9
Bakgrund/Ändamål:Sällskapshund
Helhetsintryck:
Japanese chin skall vara en liten hund med brett huvud, ymnig päls
och ett elegant och graciöst utseende
Viktiga måttförhållanden:
Kroppslängden skall vara lika med mankhöjden.
Tiken får vara något längre i kroppen
Uppförande/Karaktär:
Rasen skall vara klok, blid och älsklig.
Huvud/Skallparti:
Skallen skall vara bred och rundad.
Stop:
Stopet skall vara djupt och markerat.
Nostryffel:
Nostryffeln skall vara placerad i höjd med ögonen. Den skall vara svart eller mörkt köttfärgad beroende på vilken pälsfärg tecknen har.
Nosparti:
Nosryggen skall vara mycket kort och bred.
Käkar/tänder:
Tänderna skall vara vita och starka. Tångbett föredras,
men saxbett och underbett är tillåtet.
Ögon:
Ögonen skall vara stora, runda och sitta brett isär
och vara glänsande svarta
Öron:
Öronen skall vara långa, trekantiga, hängande och täckta av långt pälshår.De skall vara ansatta brett isär.
Hals:
Halsen skall vara tämligen kort och hållas högt.
Kropp:
Rygg:
Ryggen skall vara kort och rak.
Ländparti:
Ländpartiet skall vara brett och något rundat.
Bröstkorg:
Bröstkorgen skall vara måttligt bred och djup
med måttligt välvda revben.
Underlinje:
Buklinjen skall vara väl uppdragen.
Svans:
Svansen skall vara täckt av vacker, ymnig och lång päls
och bäras upp över ryggen.
Extremiteter:
Framställ:
Frambenen skall vara raka med lätt benstomme. Det skall finnas
fanor på baksidan av frambenen nedanför armbågarna.
Tassar:
Tassarna skall vara små och ha formen av hartassar. Det är
önskvärt att tassarna mellan tårna har s.k. penselhår.
Bakställ:
Bakstället skall vara måttligt vinklat. På lårens baksidor
skall det finnas behäng.
Rörelser:
Rörelserna skall vara eleganta, lätta och stolta.
Päls/Pälsstruktur:
Pälsen skall vara silkig, rak och lång.Hela kroppen, men inte ansiktet, skall
vara täckt av ymnig päls. Öronen, halsen, baksidan av låren
och svansen skall ha ymnigt behäng.
Färg:
Japanese chin skall vara vit med svarta eller röda tecken. Det är önskvärt
med tecken symmetriskt fördelade runt ögonen över hela öronen liksom på
kroppen. Speciellt önskvärt är det meden vit, bred bläs som löper från
nospartiet upp över hjässan.
Storlek Mankhöjd:
Hanhundar ungefär 25 cm. Tikar något mindre än hanhundar.
Fel:
Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas
i förhållande till graden av avvikelse:
Nostryffel som inte är svart hos vita hundar med svarta tecken.
Blyghet.
Överbett.
Helt vit päls utan svarta eller röda tecken.
Endast ett tecken i ansiktet.
Sned underkäke.
Testiklarna:
Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade
och normalt belägna i pungen.
Skrivelse från SDHK angående standard för japanese chin
Förelåg skrivelse från Svenska Dvärghundsklubben angående FCIs standard för japanese chin. Skrivelsen innehåller ett brev på engelska från Japanese Chin Societeten för vidarebefordran till FCIs standardkommitté. I brevet framförs synpunkter angående standardens formuleringar beträffande ögon, öron, mankhöjd och rörelser.
Vidare förelåg e-postsvar från FCI, på fråga ställd av SKKs standardsekretariat, som bekräftar att den japanska kennelklubben inte initierat några ändringar i FCIs standard för japanese chin sedan början av 1980-talet. FCIs standarder från 1998, 1992 och 1982 har alla samma formuleringar beträffande ögon, öron och storlek. Däremot skiljer sig texten i FCIs standarder från 1982 och 1980 från senare upplagor när det gäller rörelser och den från 1980 även när det gäller ögon, öron och storlek.
Beslöt StandK uppdra åt Håkan Ericson att tillskriva SDHK och informera om att SKK inte kan begära ändringar i en japansk standard hos FCI. Inom FCI bestämmer kennelklubben i rasens hemland över standarden och SDHK/ Japanese Chin Societeten bör därför istället tillskriva rasklubben i Japan för att försöka få till stånd ändringar i standarden. SE RAS
Japanese chin hämtat från http://sv.wikipedia.org/wiki/Japanese_chin
Rasgrupp
SKK: Grupp 9, Sällskapshundar
FCI: Grupp 9, Sällskapshundar
FCI-nummer: 206
Ursprungsland Japan
Rasklubb och -standard Japanese Chin-societeten
Rashistoria
Japanese chin utvecklades i Japan, troligen från kinesiska och koreanska hundar som getts i presenter till japanska dignitärer. Förmodligen kom de till Japan redan på 500-talet tillsammans med kinesiska buddhister. Mycket små, kortnosiga hundar värderades högt i hela bortre Asien. Kommendören Matthew Perry, som öppnade handelsförbindelser mellan Japan, Amerika och Europa 1853, förde med sig små Japanese chin som presenter, bland annat till drottning Victoria av Storbritannien.
Chin lär betyda "dyrbarhet". Japanese chin blev snabbt populära men avlades mycket små vilket påverkade rasen negativt. Det kom att visa sig att rasen var extra känslig mot valpsjukevirus, och efter 1930 blev Japanese chin tämligen ovanlig i Europa. Numera registrearas knappt 100 Japanese chin årligen
Temperament
Det är besynnerligt att denna lilla dvärghund inte är vanligare än den är - med sitt vackra yttre, sitt lättsamma och sällskapliga sätt! Den är därutöver dessutom ytterst lättskött. Japanen är graciös och attraktiv, livlig och mycket tillgiven. Den går bra ihop med större barn och andra hundar. Japanesen är av mer ”dvärgspanieltyp”, och inte helt olik en King charles spaniel, men har mer kavat utstrålning av självförtroende, än den mer timida spanieln.
Det är en livlig och värdig liten hund som inte vet något bättre än att vara i centrum för allas uppmärksamhet! Den är förtjust i att gå på promenader och att leka lekar med hela familjen. Japanesen tycker också om att klättra och sitta högt upp på möbler och om möjligt i fönstret - och är ganska kattlik i både sätt och läten.
Utseende
Dessa hundar är speciellt stilfulla i sina rörelser, lyfter fram tassarna högt för varje steg och bär sin svans, som är försedd med ymnig plym, högt över ryggen i en båge. Färgen är vit med svarta eller olika nyanser av röda fläckar. Färgerna är klara och lysande och jämnt fördelade på kinder och öron och som fläckar på kroppen. Nosspegeln är svart utom hos de vit-röda där den får vara rödbrun. Huvudet är stort i förhållande till kroppen, brett och runt med väl avrundad panna, rund hjässa mellan ögonen, noskuddarna skall vara mycket utfyllda. Ögonen runda med typiskt ”förvånat uttryck”. Ryggen är rak och pälsen plymig och ymnig. Tassarna är fina hartassar med tofsar som en förlängning av tårna tårna. Mankhöjden är cirka 25 till 28 cm och vikten 1,8 till 4,2 kg.
Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/wiki/Japanese_chin"
Kategorier: Sällskapshundar | Hundraser från Japan
|